Frågor och Svar

Vad är sprängning?

Sprängning är när man använder sig av explosivämnen för att skapa explosioner. Sprängning används inom många områden av byggbranschen, bland annat vid grunder till byggnader och vägar, i gruvor och vid rivning. Det är en effektiv metod att enkelt demolera materialet. Vid sprängning i berg så måste man först borra hål, som man sedan laddar med sprängmedel. När man spränger ett berg så krossas området runt borrhålet med kraften från sprängämnet. Det bildas sprickor av stötvågen som uppstår och som fortplantar sig i materialet. När denna stötvåg sedan reflekteras ger det upphov till en dragsprängning som då drar isär berget. Ett bergs tryckhållfasthet är tio gånger större en bergets draghållfasthet. Det är alltså dragkrafterna som i kombination med det gastryck som bildas i sprickorna i berget som gör att berget faller isär.

Vad händer innan sprängning?

Innan man spränger börjar man med att ta reda på bergets geologi och struktur. Man gör upp en plan över hur sprängarbetet ska utföras, innehållandes bland annat borr- och laddplan. En riskbedömning ska alltid göras innan sprängning. Man ansöker sedan om nödvändiga tillstånd. Inom detaljplanelagt område söker man exempelvis tillstånd till sprängning innan hos polisen. Berget täcks sedan av från jord och lösa stenar innan man borrar hål i berget. Hålen laddas med sprängämne och salvan kopplas ihop. Spränger man i närheten av människor och byggnader så täcks berget med stora gummimattor gjorda av gamla bildäck. Detta begränsar då risken för stensprut.

Vad händer under sprängning?

Under sprängning är det viktigt att man följer sprängarbasens anvisningar. Inga personer får befinna sig inom säkerhetsområdet. I samband med sprängning så signaleras det korta signaler cirka tre minuter för sprängning och sedan en lång signal i cirka 30 sekunder när sprängningen är över. Befinner du dig i närheten av sprängningen kan du komma att uppleva kraftigt buller och kanske en luftstötvåg.

Vad händer efter sprängning?

Efter sprängning så inspekteras salvan av sprängarbas varefter sprängarbas ger klartecken att återvända till säkerhetsområdet. Det kan finnas lösa stenar kvar på bergväggen och berget behöver då skrotas för att undvika att stenarna trillar ner senare.

Vad händer om sprängningen går fel?

Tyvärr är sprängbranschen mänsklig. Som i alla andra branscher kan det ibland gå snett. Berg är ett levande material som ibland inte går att förutsäga hur det kommer falla ut. Stenkast och för stora vibrationer kan drabba även den bäste sprängaren. Det tråkiga är att det kan få stora konsekvenser och innebära omfattande skador. Eftersom våra auktoriserade företag arbetar med kvalitet och säkerhet i fokus så borde dock chansen minska för sådana händelser. Din trygghet med en Auktoriserad Bergsprängare är att företagen har rutiner för hur de ska agera i händelse av att något går fel. Alla auktoriserade företag har också åtagit sig att följa allmänna reklamationsnämnden utslag.

Läs mer under rubriken beställare om vad du som byggherre har för ansvar.

Vad är stenspräckare?

Stenspräckare omfattas av exakt samma regler som vanlig sprängning. Det innebär att det skall sökas tillstånd hos polisen inom detaljeplanelagt område och att övrig lagstiftning gäller med lättnader på vissa punkter. Det krävs också utbildning för att få använda sig av denna typ av utrustning. Utbildningen ska tillhandahållas av leverantören. Innehavare av vanligt sprängkort besitter redan den kompetensen. Metoden går ut på att man genom krutpatron spräcker stenen, vilket ger relativt små vibrationer. Samma effekt kan uppnås genom traditionell försiktig sprängning. Även ifall vibrationerna kan vara små rekommenderas alltid vibrationsmätning inom tätbebyggt område.

BEF vill höja ett varningens finger. Det är inte metoden det är fel på. Många av våra medlemsföretag har denna utrustning. Problemet är att det är många oseriösa företag som kommit in i branschen och spräcker sten lite hur som helst utan att följa de lagar och regler som gäller. Dessa företag använder utrustningen felaktigt genom exempelvis överladdning eller använder vanlig dynamit. Stenkast på flera hundra meter kan även uppnås. Tyvärr har även en dödsolycka inträffat.

Vad är snigeldynamit?

Snigeldynamit är en expanderade cement. När cementen sväller i borrhålen så spräcks stenen långsamt ljud- och vibrationsfritt.

Vad är wiresågning?

Då omgivningen inte tål vibrationer eller man vill ha en slät yta, är wiresågning ett alternativ. Wiresågning är en mångsidig metod, som bland annat används vid tunnelbyggnad, vid rivning av betongkonstruktioner, vid stenbrott osv.

Först borras ett antal hål, som begränsar den volym som ska sågas bort. Därefter träs en diamantbeklädd stålwire genom borrhålen. Wiren kopplas samman till en slinga som dras runt av en speciell maskin. Metoden ger slät yta och orsakar små vibrationer. Därför används den som alternativ till sprängning t.ex. då omgivningen är känslig.

Vad innebär vibrationen?

Det är vanligt att den luftstötvåg som uppstår vid sprängning förväxlas med markvibrationer. Vid markvibrationer kan det finnas risk för fortplantning som kan orsaka skador på omgivningen. Därför mäts dessa värden genom att man placerar vibrationsmätare på ett flertal byggnader inom riskområdet. Innan sprängningen så bestäms mätbara gränsvärden. Varje fastighet får sina egna gränsvärden. Detta hjälper sprängentreprenören i dess arbete att dimensionera kraften i sprängningen. För de byggnader där det finns risk för skador på grund av sprängningen görs även en besiktning innan och efter sprängning. Detta skapar trygghet för både fastighetsägare och sprängentreprenör.

Vibrationer och sprickor orsakas vanligen av vardagliga fenomen. I ett normalt boende så vibrerar det minst lika mycket från möbler som flyttas, dörrar som slås igen, livliga aktiviteter, hög musik och om- eller tillbyggnationer som vid en vanlig sprängning.

Sprickor i hus uppstår på grund av att huset sätter sig. Detta sker normalt de första 5-10 åren. Efter denna första intensiva period fortsätter sprickor att uppstå när huset åldras, fast inte i samma takt. Andra vanliga orsaker är vädrets inverkan som dagligen utsätter huset för stora påfrestningar som vind, kyla, snö, fuktighet, tjäle och temperaturväxlingar.

Har inte en besiktning av byggnaden gjorts eller mätning av vibrationerna så är det svårt att bevisa när husets skador uppstått. Det kan alltså vara väl värt att utföra besiktning och mätning av byggnaden.

Vad är en borrplan?

En borrplan är en skiss som visar hur hålen skall borras. Den visar antalet hål, hålens placering, hålens djup-, dimension och lutning. Det är helt enkelt en ritning på hur borrningen ska gå till.

Vad är en laddplan?

En laddplan upprättas utifrån beräkningar för att kunna styra storleken på detonationen. Den beskriver sprängämnessorter och dimensioner, laddningskoncentrationer, laddningsmängd per hål och beräknad största samverkande laddning.

Vad är en tändplan?

Den planen visar vilken tändartyp du använder (Nonel eller VA-kapsel) och den redovisar schematiskt tändföljden, dvs. i vilken ordning laddningarna detoneras. Med hjälp av olika tändföljder kan man styra salvans resultat.

Vad är en sprängplan?

En sprängplan är en plan över hur sprängarbetet ska utföras och ska upprättas för varje sprängobjekt innan sprängarbetet utförs. Det är en sammanställning av nödvändig dokumentation. Sprängplanen kan innehålla förteckning över valda sprängmedel, tidplan, borrplan, laddplan, tändplan, täckningsplan och bevakningsplan. Ändringar av sprängplanen kan behöva göras under arbetets gång beroende på ändrade föreutsättningar eller det visar sig att det gjorts en felbedömning från början. Ändringar ska godkännas av ansvarig sprängarbetsledare. Sprängplanen blir även en viktig del av den arbetsmiljöplan som ska upprättas vid byggnads- och anläggningsarbete.

Vad är en sprängjournal?

En sprängjournal är som en slags dagbok på hur sprängsalvan blev i verkligheten. Det är ett viktigt dokument och ett bevis på det jobb som utförts i händelse av tillbud, olycka eller skadeståndskrav enligt miljöbalken. En sprängjournal ska enligt AMA innehålla tidpunkt för sprängningen, hålsättningar för liv-, kant- och konturhål med största och minsta håldjup, håldimensioner, pip- och bottenladdningsvikter för tyngst laddade kant-, kontur- och livhål, total samverkande laddningsmängd, salvans läge i förhållande till sprängningsområde och en principiell tändplan.

En sprängjournal kan komma att utgöra viktigt bevismaterial och skall sparas i tio år. Från polisen finns det krav på att sprängjournal förs inom detaljplanelagt område.

Vad är en riskbedömning?

Innan berg- och sprängarbete inleds ska det göras en skriftlig riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Med riskbedömning avses en bedömning av risken för olycksfall eller ohälsa i en risksituation i syfte att avgöra om åtgärder behövs för att reducera risker. I det enklare fallet omfattar den en identifiering av riskkällor och en uppskattning av risker.

Vad är en riskanalys?

Med riskanalys avses en mer ingående riskbedömning, en systematisk identifiering av riskkällor samt en uppskattning av vad dessa risker innebär för hälsa, miljö eller egendom. Olika risker som sammanhänger med riskkällor identifieras och karakteriseras, men även sannolikheten att risker utlöses och olika konsekvenser därav bedöms. En mer fördjupande beskrivning går bland annat att hitta i Arbetsmiljöverkets AFS 2010:1 Berg- och gruvarbete.

Vad är en dola?

Odetonerat sprängmedel kallas för dola, dvs. sprängmedel som av olika orsaker inte har detonerat och kan finnas kvar i borrhålet eller i det lossprängda berget. Anledningen till dolor kan vara många. Exempelvis kan sprängämnet skadats av fukt, sprängkapseln kan ha skiljts från sprängämnet under laddarbetet osv. Upptäcks en dola är det viktigt att man är försiktig och kontaktar ansvarig personal.